Jag tror att det är dags att jag går vidare och lägger allt bakom mig.

Jag måste faktiskt acceptera att gjort är gjort. Trött på att behandlad som luft.  Jag har slutat kämpa men jag har inte slutat hoppas. 

Är du lycklig nu ? Jag ger upp, ja jag ger upp..

Allt är mitt fel, om jag ändå tog den dära chansen, skulle det vara du&jag nu, men jag var rädd, jag var rädd att min bror skulle märka något, så jag spelade med i ditt spel.  Jag förlorade spelet men jag tänker inte förlora mig själv. Jag vet att jag kan klara av dethär, jag vet det. Jag har vänner vid min sida, som tror på mig. Jag är bara femton år och jag har framtid framför mig. Kanske en dag hittar jag den rätta ? Det vet man aldrig, bara gud.  Kanske hittar jag någon som känner som mig ? Kanske finns det någon

som har gått genom det jag har och som vill satsta ? Men ensak har jag lärt mig nu. Satsa aldrig för det kommer han aldrig att göra. Kärlek slutar alltid med olyckligt, ja fattar ni inte på ordet kär-lek ? Först blir man kär sen blir det lek ? Vart finns den dröm killen som inte krossar någons hjärta ? En gång trodde jag att du var han men jag hade fel, du är precis som alla andra killarna inte skit bättre!  Jag ska glömma dig, vet inte hur men jag tänker låtsas tills jag gör det, för jag orkar inte mer, jag vill inte se dig lyckligt med någon annan än mig, men nu är det som det är och det är inte som jag vill. Jag ska sluta skriva, seriöst! du bryr dig inte ens om mig, så varför ska jag slösa min tid på dig va ?! Du gjorde fel och jag gjorde fel. Du sa att du inte hade någon annan men jag visste att du hade, typiskt dig. Jag bry mig inte längre, här tar allt slut, jag ska bli kär i någon annan, någon som finns för mig, någon som älskar mig för den jag är, någon som förtjänar min kärlek.

aja hejdå.. folket :')

Dags att stanna upp, sluta vara rädd. Kan aldrig ändra vad som varit och är borta nu. Må ditt leende skina upp någon annans vardag nu och att ditt öde skall hålla dig varm och lycklig. För alla stjärnor som en gång i tiden talade för oss, nu börjar slockna en efter en. Men ingen ide att oroa sig nu. Kanske de dyker upp en natt igen. Så jag tar det som jag behöver och går min väg. Ber mitt hjärta att sluta gråta. Jag säger åt den, stå upp, ge upp, det finns inget kvar att vara rädd för längre. Han kommer aldrig att ändra sig och vad som varit är borta nu. Vi har alla en stjärna uppe i himlen och sakta men säkert brinner vi ut. Men behöver inte vara orolig längre. Nu finns inget mer att förlora.

ser ingen mening med att ljuga om det här,
sanningen är jag är inte lycklig såhär

Jag är avundsjuk på min stora syster och hennes pojkvän.

Dom har varit tillsammans sen dom var 12 år tills nu.

Dom är 21 nu, dom har aldrig bråkat, dom gör allt tillsammans.

Dom blir aldrig tröttna på varandra.  Varje gång jag är hos min syster, önskar jag att det var jag&han.

Det är otroligt hur tom en människa kan känna sig utan någon annan… Någon som jag tror är mitt livs största kärlek, någon som jag delar med mig allt förutom mina känslor för honom, har rest iväg. Det har gått 9 dagar och det känns som om det fattas en bit av mig. Jag vet inte, jag kan inte förklara det men det känns som om en del av mig har försvunnit. Frågan som jag ställer till mig själv lyder såhär; är detta äkta kärlek?

Men vad är kärlek? Det finns jättemånga som beskriver kärlek, det är en kraft (?!) som vi inte kan styra och om vi försöker styra den så blir vi bara besvikna. Men, okej det andra kan jag hålla med om; vi kan ej styra kärlek men det om att kärlek är en kraft..? Jag tycker bara det låter så fel i min öron, vadå en kraft? Jag ser det mer som en känsla, något som ligger nära oss och våran natur. En kraft är inte nära oss, en kraft är något (för mig) som har med fysik och jorden att göra. Kärlek är inte en någon kraft, kärlek är något intimt, kärlek är något oväntat, som kommer smygandes när man minst anar det, det är ingen kraft..

Jag känner mig tom utan honom, jag känner mig inte som mig själv utan honom, jag tänker på honom ständigt, Jag känner mig en halv person. Kan det vara så att han här är min själsfrände? Is he the one, am I the one for him?

Jag vill avsluta detta med ett, två citat ;

“Därinne, långt in i mitt sinne hörs en mångårig förtvivlans harmonier,

en olycklig kärleks tårdrypande melodi…” / Carl-Johan Vallgren

“Var och en av oss är bara en halvdel av en ursprunglig människa. Blotta kärleksnjutningen räcker inte för att förklara styrkan i de älskades känslor. Kärleken är sökandet efter den förlorade hälften, och strävan efter sammansmältning med densamma. I evighet.” /Platon

Att tänka tillbaka väcker djupa sår ,
är det nån som vet hur det känns att sakna,
är det nån som vet hur man får tillbaka ?
jag vill inte minnas minnena , jag vill börja om på nytt.
skita i problemen och skita i alla grupptryck.
jag vet hur det är , man lägger sig ner och ger upp.
jag vill leva för idag och glömma igår.
jag visar mina känslor med skrik och gråt,
jag kan räkna upp dom som ställer upp
jag tackar gud för dom som stannat kvar.
ni som stannar kvar och alltid ger mig ett svar,
det är för er jag lever än i dag .

orkar inte skriva mer idag, puss på att ni orkar läsa! :)

btw fyller om 16 dagar, he_he

Det är inte bara jag, det är du också. Som gömmer dig bakom en fasad,
ett falskt leende, ett skratt som ekar längst med det tomma väggarna.
Du är precis lika falsk som jag.

Man målar upp en bild av sig själv och låtsas inför sina vänner.
- Nej jag har inte ont. Jag har aldrig ont. Jag mår bäst i hela världen. Livet rockar! Jag äger! Jag smeker! Men där inuti håller du på att gå sönder.
Men du spelar så bra att ingen ser igenom dig. Du happyfejkar till max.

Vi lever i en värld där allt ska vara perfekt. Din pojkvän ska vara perfekt, era framtida barn ska vara perfekta, du ska vara perfekt och bära de perfekta kläderna.
Du måste till och med lyssna på den perfekta musiken.
Var det du som bestämde vad som skulle placeras i kategorin perfekt?
Eller följde du bara efter? Tycker och tänker du saker som du vill tycka och tänka? Eller håller du käften och ler för att inte verka dum?
Jag vet sanningen. För jag ser igenom dig. Du spelar någon du inte vill vara.

Jag har själv varit där. Spelat med i ett spel som jag inte riktigt förstod.
Jag log och skrattade åt skämten som jag egentligen tyckte var de sämsta i världen. Men jag gjorde det, för att ingen skulle se att jag mådde dåligt.
Här, i vår värld, ska man inte må dåligt. Man måste vara lycklig. Le tills det gör ont.  Om det gör ont innan man ler är man konstig. Förmodligen felplacerad. Missanpassad. Så därför låser man in sig på sitt rum, med musiken på högsta volym för att ingen ska kunna höra de tårar som verkar väga flera ton när de träffar golvet.
Jag hade själv under flera års tid tryckt undan känslor och staplat dem på hög  och aldrig tagit itu med något. Några år senare föll min stapel av förträngda känslor  och med den ramlade också stora delar av mitt liv ihop.Gör inte samma misstag.
Det är alltid lättare att hantera ett problem, istället för tusen på en och samma gång.

Men jag vet, att även du, kommer till den dagen då du inser att du måste låta de som finns omkring dig få höra dina tårar.
Det är okej att gråta. Det är okej att må dåligt. Till och med de självmordstankarna, du har är okej att tänka. De tankarna har vi alla haft. Men det är inget vi pratar om.

Men du kan ju låtsas ett tag till. Men jag såg igenom dig för länge sedan. Jag vet vem du är.

fuck love, fuck everything!
ni har fått mig att bli sårad, men helt seriöst..
ni är inte värd mina fucking tårar!

kärlek, asså vafan är det för nått?
trodde den var underbar men jag har nog missförstått
för kärlek för mig det är nått som sårar,
för all kärlek i mitt liv har bara lett till tårar,
okej kärlek kan ge lycka, den kan få en att må bra
men när den tar slut har man ingenting kvar
man blir ju helt tom, och man faller ner
det gör så jävla ont fan jag pallar inte mer
för de fina, det finns bara där en sekund
men smärtan sitter kvar i hjärtats djupa rum
för alla jag tyckt om, ja alla som har betytt
har bara playat o dissat o man försöker jämt på nytt
det finns dom som lever lyckliga i alla sina dar
så äkta kärlek finns, det är det finaste man har
men jag kan inte finna den mitt hjärta är ju krossat
men jag vill inte sluta tro fan jag vill inte sluta hoppas!